Novembertankar..

Vid det här laget trodde jag att jag skulle kommit igång med bloggningen igen…jag skulle ha städat huset och trädgården, målat några väggar, möblerat om..läst några goda böcker, lagat långkok och bakat massor av bröd och haft långa sovmornar..
Det kliar riktigt i fingrarna…eller kanske mest i huvvet att få göra allt det här..
Trodde ju jag skulle vara arbetslös nu…meen..det blev ett par veckor mer jobb än det var tänkt..
Inte för att jag är ledsen för det…alla dagar jag får jobba är en bonus…vintern lär väl bli tillräckligt knaper ändå..

Men lite jobbigt är det att det är mörkt när man åker på morgonen och nästan mörkt när man kommer hem…utomhus blir liksom ingenting alls gjort då..
Inte inomhus heller iofs,  för efter en dags höststäd är man rätt mör och orkar inte så mycket mer..

Tänk om man kunde blir så¨disciplinerad sen när man är “ledig” att man jobbar intensivt i 8 timmar varje dag med allt man vill få gjort…tänk vad mycket man skulle hinna..
Jag hoppas att den här milda vänliga hösten fortsätter ett tag till så jag hinner lite ute i trädgården också…för där är..hmm..jag upprepar..en smärre katastrof!!

Jag har lyckats ta några få bilder på hela säsongen av sånt jag glatt mig över..

Vaxklockorna blommade iallafall fint..
här är både Kirengeshoma koreana och K. palmata i ett enda trassel

 


Lite grönsaker blev det odlat…det var där min trädgårdstid hamnade i år..





Och delen bort under eken som mest består av buskar…den var sig väl rätt så lik och bjöd på den trevligaste vyn i år..




Jaaa…förutom den här då..



Jag kan liksom bara inte få nog av att titta på den här plantan…och tur är väl det för hon har blommat ganska intensivt här på helgerna i sommar…


Jag hoppas jag får lite ordning på orken och bloggandet framöver..vad jag vet nu så ska jag bara jobba denna veckan ut…
För jag lider allt liite av skrivklåda..men det var fasiken inte så lätt att komma igång efter ett så här långt uppehåll..
Det känns liksom lite som om man ska köra en resumé över livet sen sist..men “Det tror jag vi skiter i” som Alfred sa till Lina

Ha det jättegôtt…
/Tesa