torsdag, april 07, 2011

Nedräkning pågår...

Tre dagar kvar innan mitt nya liv börjar..
Livet som utemiljöarbetare..
Och det ska bli såååå SKÖNT!!!!

Jag har fått så jäkla nog av kor nu...att ha varit hemma i två veckor och jobbat i lagårn som vanligt har bara strukit under att jag gör helt rätt som byter bana..

Trött att bli knuffad, skuffad, puffad, sparkad, knödd och stångad på..man har alltid ont nånstans för att man fått en smäll eller fått ta i för mycket..

Det är liksom inte jag som har kontrollen i en brottningsmatch med 600-700 kilo kossa..
Och kor brottas i all kärvänlighet...eller så ska de bara klia sig lite..
Man har inte riktigt mycket att sätta emot..



Och när kor bara känns irriterande så ska man inte jobba med kor längre..
För det är ju egentligen inte kornas fel utan situationen i sig...ansvaret, bundenheten och att livet med en massa djur är fullständigt oförutsägbart..
Plötsligt rymmer det ett gäng kvigor...eller har sönder nåt..eller så blir nån kossa sjuk...eller kalvar precis när vi ska åka på kalas eller nåt..
I början var det där litegrann detsamma som "spänning i tillvaron" men efter 19 år så blir man jävligt trött på det..
Iallfall jag..
Just nu..
Men man vet aldrig...kor är ju rätt koola ibland ändå..



Jaja..så länge gubben håller ut så finns dom ju här om andan skulle falla på och jag plötsligt känner att jag behöver umgås med en ko...
Jaha..det här var tänkt att det skulle bli ett inlägg om vad jag hade framför mig nu men det blev visst mer om det jag lämnar..
Kanske finns det ändå en liten, liten tvekan nånstans undermedvetet..
Fast den är väldans liten i så fall..

Hmm..och varför känns det som om jag har skrivit allt det här förut?









1 kommentar:

  1. Å jag som gillar kor och längtar efter två hushållskor. Antagligen romantiserar jag och minns min barndoms jordbruk...

    Har nyss sett de halländska Kokvinnorna av Peter Gerdehag och Tell Aulin. Så var det inte då jag var liten kan jag ju säga. men filmen var stark.

    SvaraRadera